Verksamhetschefens ansvar inom hälso- och sjukvård

 

Vårdgivarens ansvar för hjälpmedelsfrågor regleras i Socialstyrelsens föreskrift, Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården.

Varje vårdgivare måste precisera och fördela ansvar och befogenheter så att var och en vet vad han eller hon ansvarar för genom att fastställa rutiner för användning och hantering av medicintekniska produkter. I huvudmannens/vårdgivarens ansvar ligger också att se till att personalen har de resurser och den kompetens som den behöver för att utföra sina uppgifter.

Enligt föreskrift är det vårdgivarens ansvar att utse ansvarig och enligt Hälso-och sjukvårdslagen är det verksamhetschef som är ansvarig.

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, framgår det att varje vårdgivare ansvarar för att det finns de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller kraven som ställs i dessa föreskrifter.

Nedan följer en förenklad sammanfattning av uppdrag som vårdgivaren ska utse ansvarig för.

Ansvar för att:

  • Endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används, förskrivs och lämnas ut respektive tillförs patienter.
  • Produkterna är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på/av patienter.
  • Information från tillverkare och myndigheter ska finnas tillgängliga.
  • Rutiner inom området finns tillgängliga.
  • Produkterna ska kunna spåras.
  • Utse förskrivare.
  • Förskrivarna har den kompetens som behövs.
  • Bedöma vem som får ta fram skriftliga anvisningar för specialanpassade produkter.
  • Utse anmälningsansvarig av tillbud med medicintekniska produkter till tillverkaren respektive Läkemedelsverket.

Verksamhetschefen ansvarar även för att Hjälpmedelsguiden följs och att huvudmannen vid behov kompletterar med lokala riktlinjer. 

Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, HSLF-FS 2021:52

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9